Col·lectiu Emma - Explaining Catalonia

Monday, 10 july 2017 | SVENSKA DAGBLADET

Svenska

Katalaner redo utropa ny stat: ”Ingen återvändo”

I oktober ska invånarna i den spanska regionen Katalonien återigen säga ja eller nej till självständighet – om inte regeringen i Madrid lyckas stoppa folkomröstningen. SvD har rest till Barcelona och pratat med katalanska separatister som menar att det inte finns någon återvändo: om ja-sidan vinner i höst utropas en ny stat inom 48 timmar.



SVENSKA DAGBLADET

 
07-07-2017.-
 
Värmeböljan har slagit till med full kraft i Barcelona, där de tiotusentals gästerna lojt och kravlöst strosar omkring på de vackra boulevarderna – den stekheta solen och temperaturen på över 35 grader tillåter inget stressigt flängande mellan olika turistattraktioner.

På stranden trängs solbadande familjer med joggare med kroppsbyggare med hippies med studenter med ryggsäcksluffare, och på ytan ter sig allt som vanligt i jugendpärlan Barcelona. Men det räcker att tjuvlyssna några minuter vid de inhemskas bord i tapasbarerna för att förstå att ingenting är som det brukar: staden sprakar av politisk elektricitet och sjuder av uppdämd förväntan – och kanske också lite av fasa.

Katalonien styrs sedan förra året av en brokig skara politiker – i gruppen ingår yttervänstern, kristdemokrater och liberaler – under parollen Tillsammans för ja (Junts pel sí) kämpar de mot samma mål: ett självständigt Katalonien.
 
I förra månaden meddelade regionalstyret La Generalitat och dess ”president” Carles Puigdemont att en folkomröstning ska hållas den 1 oktober. Frågan som ska ställas är: Vill du att Katalonien blir en självständig stat i form av en republik?

Puigdemont och hans kabinett menar att katalanerna har politisk, ekonomisk och kulturell rätt till självbestämmande. Den spanska regeringen i Madrid insisterar däremot på att det nationella territoriet är okränkbart, och hotar att med alla tillgängliga medel stoppa folkomröstningen.
 
I de spansktalande radiokanalernas populära morgondebatter – tertulias – osar spanjorer från andra delar av landet om att regeringen helt enkelt borde skicka civilgardet eller armén till utbrytarregionen för att slå igen vallokalerna.
 
I Katalonien har dessa uttalanden väckt stor vrede: kommer politikerna i Madrid att sända militärer ut på Barcelonas gator, och med våld försöka stoppa dem från att lägga ner sina röstsedlar i urnorna?

– De har inte nog med pansarvagnar och soldater för att stoppa miljontals och åter miljontals katalaner från att rösta, säger Vicent Partal, som är katalansk journalist och intellektuell, och numera känd självständighetsaktivist, till SvD i Barcelona.

Vicent Partal påminner om att oerhörda 2 miljoner katalaner för några år sedan demonstrerade för självständighet, och att dessa invånare skulle mobilisera sig mot ett militärt hot från Madrid.
 
De officiella siffrorna för antalet demonstranter som den gången, år 2013, ropade ut sina självständighetskrav på Barcelonas gator är lägre, omkring 1,5 miljoner. Säkert så skulle också ett reellt eller kanske bara inbillat hot om militärt ingripande från Madrid avskräcka en stor del av katalanerna från att ta sig till urnorna.

Samtidigt visar opinionsundersökningar att 70 procent av katalanerna vill folkomrösta om framtiden – både sådana som är för, och sådana som är emot självständighet.

På tisdagen publicerade Kataloniens starke man Carles Puigdemont ett utkast till en vallag, alltså hur uppbrottet från Spanien skulle se ut om katalanerna den 1 oktober röstar för att lämna moderlandet. Enligt utkastet skulle då en ny republik utropas inom 48 timmar.
 
Från motståndarsidan kom svaret fort:

– Det här var ett varsel om en statskupp, förklädd till demokrati, sade premiärminister Mariano Rajoys partikamrat i Katalonien, Xavier García Albiol, till ett pressuppbåd.
 
Men även bland katalanerna finns motståndare till utbrytarprojektet. Enligt de senaste opinionsundersökningarna så skulle 48–49 procent av katalanerna rösta emot självständighet idag, och 44 procent för.

För många katalanska politiker så har därför kravet på att få genomföra en folkomröstning blivit nästintill lika viktigt att slåss för som självständigheten själv. Det är en principfråga:
 
– Det handlar om demokrati, säger den gröne politikern Raül Romeva, som är regionens “utrikesminister” – de katalanska ledarna har titlar som speglar ledarna i självständiga staters.

När SvD intervjuar ”utrikesministern” i parlamentet i Barcelona, vill han understryka att den katalanska separatismen inte, som många i till exempel Bryssel tror, har med populism, nationalism och extremism att göra. Raül Romeva var fram till förra året EU-parlamentariker i Bryssel och har hört alla möjliga argument och frågor från andra länders politiker.

– Vi tror på en framtid med öppna gränser, inte stängda, och vi har demonstrerat för att få välkomna invandrare till Katalonien. Det är motsatsen till vanlig populism och nationalism i Europa, säger Raül Romeva.

Romeva tillägger att det nu inte finns någon återvändo, att folkomröstningen kommer att genomföras, vad Madrid än säger.

Senare på kvällen i den ”hemliga” restaurangen Lösenordet, vars lösenord för kvällen, Calamar, ska viskas till en anonym röst framför en garageport utan namnskyltar i en skum återvändsgränd – Barcelona är nästan karikatyrartat über-trendigt – så träffar SvD:s utsända Antonio Sitges-Serra. Han är kirurg och ordförande i för en vänsterförening som vill omvandla Spanien till en federalstat som Tyskland eller USA, med långtgående självbestämmande för regionerna. Däremot så vill föreningen inte ha självständighet.

– Det är vansinne att splittra det katalanska samhället så här! säger kirurgen och vänsteraktivisten, som själv är ”halvspanjor” som så många andra katalaner.
 
 *****************************
 
 
Självständighetsrörelsen i Katalonien

•   Kraven på självständighet för det välmående Katalonien, som idag står för en femtedel av Spaniens ekonomi, har växt på senare år, inte minst för att regeringen i Madrid nekat regionen större ekonomisk självständighet. Katalanska ledare har begärt mer makt över exempelvis skatter, och kritiserat det faktum att regionen betalar in långt mer till den spanska statskassan än vad den får tillbaka.

•   Andra argument för självständigheten är historiska och kulturella. I Katalonien talas ett eget språk, katalanskan, och många invånare säger sig ha en katalansk, inte spansk, identitet. Fler invånare har dock spanska som modersmål, enligt siffror från det katalanska statistikinstitutet.
Regionen har i egenskap av stark industristad i generationer sugit till sig arbetare från hela landet, och i var och varannan familj talas både spanska och katalanska. I skolan sker undervisningen på katalanska, men de allra flesta barn är tvåspråkiga redan i mycket tidig ålder.
 


Very bad Bad Good Very good Excellent (1 vòte)
carregant Loading




Lectures 485 visits   Send post Send


Col·lectiu Emma - Explaining Catalonia

Col·lectiu Emma is a network of Catalans and non-Catalans living in different countries who have made it their job to track and review news reports about Catalonia in the international media. Our goal is to ensure that the world's public opinion gets a fair picture of the country's reality today and in history.

We aim to be recognized as a trustworthy source of information and ideas about Catalonia from a Catalan point of view.
[More info]

quadre Traductor


quadre Newsletter

If you wish to receive our headlines by email, please subscribe.

E-mail

 
legal terms
In accordance with Law 34/2002, dated 11 July, regarding information services and electronic commerce and Law 15/1999, dated 13 December, regarding the protection of personal data, we inform you that if you don’t wish to receive our newsletter anymore, you can unsubscribe from our database by filling out this form:









quadre Hosted by

      Xarxa Digital Catalana

Col·lectiu Emma - Explaining Catalonia